1996

Låt ditt inre blomma/ Låt det blomma i ditt inre

Rosor som växer ur mitt bröst,
river min hud med sina taggar.
Vad är inte priset för att få se skönhet.
Blommande,
doftande sträcker de sig upp mot himmelen.
Jag ligger i gräset och beundrar hur de vajar fram och tillbaka i vinden.
Röda som blodet som sipprar ur mina sår tillfogade av de vassa taggarna.
De ljuva blommornas färg gör mig het,
blodet känns som om det kokar.
Är det skönheten,
eller är det gift som bränner från de skyddande tänder som pryder blommornas stjälkar.
Ett blad trillar av och singlar sig sakta ned och landar på mina läppar.
Jag kysser bladet och inser att det bara var det första av många som ska falla mot min kropp, täcka över mig och endast lämna ett par kala stjälkar med vassa taggar kvar.
Men nästa år om Gud tillåter så kanske vinden blåser bort de gamla löven och de kala stjälkarna kanske åter får knoppar som ska slå ut och åter visar sin blodröda färg.