20181111
Ditt falska leende
spegelblankt
av självrättfärdighet
polerad yta
förnekat innehåll
fotavtryck
skrovlig yta
själ som ett russin
bejakat innehåll
Inuti djupet som bärs
trötta trådar
svidande axlar
ömmar min rygg
fotavtryck
sparkavtryck
tåfjuttar
gör ont i längden
förnekad
av ett leende
bördan buren
bortglömd
förlåt att jag knackar på
andas din luft
förstår det stör
dig
när du ler
för att glömma
skador som skaver
minnen gömda
skammen
det svarta fåret
rest sig upp
tar inte längre fällen
lämnat de fyra
gnider inga knän
för din skull
för er skull
står rakt
sorgen drar neråt
skammen tynger på axlar
står stark
ryggen rak
speglar ditt leende
falskheten
rinner av
ögon som öppnas
jag ser dig
förnekandet av mig
gör ont
smärtan poleras
skiner
rättfärdighet
betalas med skuld
såren som aldrig läker
ni samtalar
förenade i lögn
och ler