Kategoriarkiv: Skam

Riddarna runt det runda bordet

2017-11-13

Riddarna runt det runda bordet

Hans starka djupa röst
la sig som en mörk alternativ verklighet
när han upprepade sig och sa:

-Kolla på det; kolla på Apskaftet!

Kärt barn har många namn

Och ni log, lite i smyg, det gjorde ont
men ni log

-Kolla på det; se på Jonet!

Kärt barn har många namn

Och ni tittade, lite under lugg, det kändes fel
men ni tittade

-Kolla på det, titta på Det!

Kärt barn har många namn

Och ni fnissade, lite nervöst, skamset
men ni skrattade

Där satt vi runt bordet; jag Apskaftet och ni riddarna
Fast de rädda riddarna

Där satt vi runt bordet; jag Jonet och ni familjen
Fast vi var inte släkt

Där vi satt vi runt bordet; jag Det och ni mina vittnen
Fast tysta vittnen

Jag gick sönder, bit för bit

Plockades ner, hackades upp

Framför era ögon slaktades jag

Mitt namn styckades i tre delar

Apskaftet

Jonet

Det

/

Till min familj, särskilt mina systrar

Sjukare

20191225

Sjukare

det var en dålig idé
jag visste det från början
men kunde ändå inte låta bli
var tvungen att kolla på bilderna
fast egentligen inte tvingad

nyfiken på ett äcklig sätt
svartsjuk kanske
letade en anledning
något jag visste eller hoppades
som skulle ta slut på allt

vissa sår kan aldrig läkas
dessutom hackar jag
djupare och djupare
når nya nivåer av bitterhet
det går alltid att bli sjukare

Skam på torra land

20171028

Skam på torra land

Förvirringen vrider ormen ur sitt skinn
Ömsom ömmar ett tomt skal
Naken ligger skammen på golvet
Svordomar far längs med golvbrädorna

Om det gjorde ont, frågar du!?
Skammen ger inga svar
Den talar med kluven tunga
Sanningen får den inte att sjunga

Intrasslad i din egen svans av lögner
Förvirrad av ditt hat biter du allt som rör sig
På avstånd ser det fånigt ut,
men nära är du farlig

Inga toner spelas på flöjt
Ingen tjusar en orm utan hud
Göm dig i korgen, fly undan
Slutta spotta gift, låt det passera

Det är bara känslor som stormar
Ett hav som sköljer över
Kallsupar dör du inte av
Ligg bara stilla, i korgen

Du har gjort bort dig
Bortgjord var du redan från start
Det blir värre ju mer du spottar och biter
Ju mer du sårar ju trasigare blir du

Skammen väller ur, tappar sin form
Fortsätter du ömsa skin så har du inget kvar
Det blir en pöl på golvet
Skammen tränger ner genom golvspringorna

En blöt fläck blir kvar
Vem ska torka upp?
Nej, ringla tillbaka in i korgen
Göm dig och vänta

På torra land hör du inte hemma
Du skapar bara ytterligare dilemma
Tala är silver och tiga är guld
Jag ber dig, för din egen skull

Alla förstår den som lider på sin plats
Den som hugger och fräser
Blir tillplattad och flådd
Bättre vara stilla och bli förstådd

Kom ihåg vem du är, glöm inte bort
Jag minns och ser, fast du tappat allt hopp
Dra dig tillbaka, innan det är för sent
Annars är skammen, det sista vi ser

Som en pinne

20190714

Som en pinne

hoppressad
glödande
svidande

andnöd
andfådd
andan i halsen

eller under halsen
det verkar ha fastnat där
och fast sitter det, ordentligt

svart och mörkt
glödande röda ögon
slingrande svans

sura rapar
taskigt oljud
knappast befriande

all oro
samlad på ett ställe
älskar dig

saknar det som var
saknar mig
saknar dig

hann aldrig gråta
fick ingen chans
stoppade in min i någon annan

blandade tårar
äcklig cocktail
besk och bitter

spykänsla i munnen
sur saliv
spänd som en pinne

spänd som en pinne
fast på fel ställe
allt blev så väldigt fel

Så hatar jag mig

20180304

Så hatar jag mig

Så hatar jag dig
äcklas och irriterar
tankar som inte får tänkas
skam över all skuld, i det dolda

Så hatar jag dig
påträngande fastnaglad
beroende, du har gjort mig beroende
allt är ditt fel

Så hatar jag dig
vit som snö
oskyldig som få, skyldig som många
uttråkad offrade jag för mycket

Så hatar jag dig
Fastspikad på en vägg
avslitet hår
så värdelös i mina ögon

Så hatar jag dig
ful och fixerad eller fixerande ful
all min skit har jag lagt på dig
och du bär, oförmögen att skilja åt

Så hatar jag dig
jag ser alla dina svagheter
ditt sjuka behov sticker ut som en kniv i sidan
så lätt att bajsa på dig

Så hatar jag dig
du saknar värdighet
lever med toalettrullen i handen
alltid redo att ta mer skit

Så hatar jag dig
orättvist
orättfärdigt
oschyst

Så hatar jag dig
lögner och dålig moral
sniken och måttlös
tanklös och impulsiv, självisk rent av

Så hatar jag dig
allt du är som påminner om mig
ser jag i spegeln
när jag stirrar tillbaka

Så hatar jag mig
ingenting går oberört förbi
och allt berört blir irriterat i mig
för ingenting är okej med mig

Så älskar jag dig

20171126

Så älskar jag dig

Så bunden
Bakbundna händer
Tejpade fötter
Huva över huvudet

Mördad för din skull
Ätit glödande kol för din skull
Tagit knivar för dig
Sparkad och slagen i ditt ställe

Älskat hat
Druckit lögn
Sugit i mig av hån och förakt
Allt för din skull

Som en liten blomma mitt i kriget
Bakom mina kupade händer
Skyddad av min själ
Höll jag dig bortom allt

Ändå har jag alltid hatat dig
Ilska är din röst
Vrede dina tankar
Falska dina handlingar

Förvriden framgång
En falsk perfektionist
Tragisk din medicin
Ändå drack jag till sista droppen

Bakom alla andra
Hemskare än du
Som spindeln i nätet
Gömd i skuggorna

Du bussade hunden på mig
Du lät händerna krama min hals
Sen stod du och log
Tröstade med andra sidan av handen

Giftiga ord
i vackert inslagna paket
Rosetter av guld
Gömmer falska löften

Jag trodde dig
Jag älskade dig
Du gav mig all din fruktan
Du lät någon annan ge mig ditt hat

Än idag
Ett svärd i din hand
Genomborrat mitt hjärta
Ett svärd som ingen annan ser

Än idag
Sårad igen i sår som aldrig läker
Hatad av guldkantade ”ha-den-äran-kort”
Slaktad av tankar som ligger i luften

Obetydlig är du
Liten och svag
Uppför dig alltid rätt
Tvättar din giftiga tunga

Väser i örat
Små ord som ingen hör
Viskar lögner för dig själv
Besvärjelser kastar skuggor

Obetydlig och svag
Men stor och stark i smärtan
Kraftfull och listig i lögnen
En mästare i osynlig dialog

Du äger mig
Köpt och såld är min själ
Rustningar gör ingen nytta
Svärdet delar inte på mörkret

Uppfläkt
Sprättad
Urbenad
Ligger jag här

Lika död som levande
Förvirrad i takt med hjärtslagen
Hat som förbittrar min själ
Det blir min död

Jag älskar dig
Inte med förstånd
Djupare än min vilja når
Så älskar jag dig

Till Mamma

Tiden läker inga sår

20191124

Tiden läker inga sår

den sista jag vill såra
alltid den jag sårar först

dig som jag vill såra minst av alla
sårar jag överlägset mest

sällan, helst aldrig vill jag såra dig
oftast sårar jag just dig

den sista jag vill hata
alltid den jag hatar först

mig som jag vill hata minst av alla
hatar jag överlägset mest

sällan, helst aldrig vill jag hata mig
oftast hatar jag just mig

Tvång

20181115

Tvång

varför är det så tyst
ingen säger något
han hånar mig
vrider mitt hår
och öra

varför är det så tyst
håller tillbaka mina tårar
alla ler stelt, konstigt
är det jag som är konstig
det ser ut som det, deras leenden

varför är det så tyst
ingen skrattar
bara ler
tavlor sitter där ansikten satt
inramad skräck

jag ser
rädslan i djupet
när ni ler mot mig
inför honom
tystnaden ger tillåtelse

jag ser
hatet i hans blick
stanken i hans flåsande
andedräkten
en beklädnad
mörka djups ångor

jag ser
att ni ser
fast ni ler
och blundar med tystnad
inramad lydnad

tyst och stilla

20191223

tyst och stilla

våldtäktsmän
pedofiler
bögar
ser ingen skillnad

hugger bara
hejvilt
liten röd skruvmejsel
gång på gång

en äcklig madrass
på golvet
det skitiga smutsiga
nerlurad

källaren omger allt
två ficklampor
bryter mörkret
galet vansinnig

hugger igen
igen och igen
hårt mot ben
ett försvarande djur

mjukt annars
fast huden är seg
tyg tar emot
finner en styrka i vreden

kommer aldrig sluta
hugga och hugga
igen och igen
tills allt är tyst och stilla

Tyvärr

20181202

Tyvärr

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

mörkret har en röst
kämpar för att hålla inne
vill ge efter

vilja mot vilja
kraft mot kraft
dränerande beteende

njuter av att släppa ut
makt, kontroll
oändlig styrka

alltid någon som skadas
mörkret sveper in
belöningen berusande

offer skördas
samvetet har flyttat ut
oändliga resurser av hat

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

döda någon
låta mörkret omfamna
släppa efter helt och hållet

skuggan kryper fram
ur skuggan
som ett monster

ögon stelnar
skräcken skördar
vrålet från djupet tystnar

tomheten kommer efter
finns ingenstans att fly
ögonlock kan stängas

själen blundar inte
plågor samlas på hög
skriker högre nästa gång

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

du mot mig
jag mot dig
jag vänder mig mot mig själv

Tårar

20190514

Tårar

skäms på dig
jag såg mig själv
och samtidigt, grattis

plocka upp korset
fortsätt framåt, sluta lek
mitt eget ansvar

det handlar om kärlek
fast med annorlunda fokus
skam, mörkrets lilla as

det finns inget annat som biter
endast kärleken kan gå på vatten
ansvar för det som är rätt, sanningen

tar ansvar för skammen
gör om det till min skuld
och älskar dig i såren

djupa sår som jag själv gjort
fyllda av var; gul-grön skam
öppnar upp, mig för dig

sorgen rinner fram under ilskan
saltlösningen som tvättar rent
förlösande tårar

du gråter
jag gråter
diamanter av liv rinner igenom

sorgen sköljer bort skammen
klyver bitterheten
dränker ilskan

smärtan får komma ut
ansvar gav tårar
kärlek starkare än skam

Törnrosa

20191116

Törnrosa

och där var du
mitt i ögonblicket
fångad bakom taggtråd
insvept i törne med ros

en glänta bakom öppningen
smal och svår men full av ljus
så lockande vacker
ljuva toner vandrade ut

nådde mitt törstande hjärta
först av allt
mer än det sista
kämpade mig igenom

naken på dina tuvor
trasiga kläder
rispad hud
på knä med rinnande blod

så nådde jag fram
ett ögonblick
längtade efter allt
bara med dig

var det mitt blod
taggarna som satt kvar
kläderna som hängde i trasor
varför får jag inte vila här

måste ut i kylan igen
livet som aldrig tar slut
evigheten utan dig
där jag stupar dag efter dag

drömmer
saknar
slår några slag mot törnet
men minns snart ingenting

Varför

20190912

Varför

det svåraste som finns
något jag försöker svälja
för din skull
det betyder inget för dig
självklar för någon annan
extremt svårt för mig

orättvist kan man tycka
att du drabbades av mig
fast jag verkligen försöker
orättvist kan man tycka
att jag måste svälja
fast jag verkligen försöker

lyckas inte särskilt bra
det växer i munnen
växer hela tiden
i takt med att jag krymper
mäter upp med fel stock
tum mot centimeter

kanske kan jag inte
spelar ingen roll vad jag vill
hur mycket jag än försöker
fastnar alltid i halsen
tröttnar och spottar ut
dåligt bordskick

kan inte be dig om hjälp
det skulle söndra mer
läka mindre
får stå i min skam
men ska sluta ljuga
en dag i taget

Varför ska det vara så svårt?

20161217

Varför ska det vara så svårt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad var det som gick så fel?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag bara få glömma allt och bara vara nöjd med inget?
Så många frågor som ekar i mig.

Varför ska det vara så svårt?
Jag är trött, måste bara få sova, måste få sova, så väldigt trött.
Jag har tänkt på dig för många gånger, det börjar bli slitet.
Vad kan jag göra annorlunda?

Varför ska det vara så svårt?
Be dig dra åt skogen, be dig sätta dig ute i kylan och skämmas.
Det går inte, jag hinner sakna dig innan jag hinner öppna munnen.
Kan jag vara arg på dig då? Vågar jag det?
Vad är det med dig som är så läskigt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad är det för känslor i mig som skrämmer så?
Skrämmer jag dig på samma sätt?
Jag vill längta, men om du inte kommer så gör det ont.
Är jag bara rädd och feg, vad är det här för trams?
Jag har redan släppt dig, kan jag släppa mig själv?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag inte bara ge upp mig själv, ge upp alla krav och förväntningar.
Kommer du hit snart? kryper ner hos mig så jag får hålla om dig.
Vågar jag inte älska först? Är jag rädd att du ska vara som jag?
Är jag rädd att du ska vara ond på mig så som jag varit ond på dig?
Jag förlåter dig om du förlåter mig, jag förlåter dig först.
Jag älskar dig först, jag älskar dig oavsett, jag älskar dig för kärleks skull.

Vem bryr sig, igen

2000-12-31

Vem bryr sig, igen

Vad rör det dig om jag dör.
Inte smärtar det dig om jag lider.
Håll dig på avstånd så slipper du se.
Jag lider, jag dör.
Hela helvetet har lagts inför mina fötter.
Vem är jag att kämpa,
vem är jag att vinna över världens ondska.
Jag får blått ta mitt kast och axla mina kval.
Som en slav med hunger sliter jag mig fram dag för dag.
Jag ser inget slut, jag ser ingen väg.
Jag famlar i mörkret efter en fast punkt.
Något att hålla i.
Ibland är allt stilla och jag njuter.
Inte njuter som njutning.
Jag njuter för jag plågas inte.
När jag inte plågas är jag nöjd.
Ändå ger Gud mig tyngre bördor.
Skall jag dock aldrig bli fri.
Vad rör det dig om jag är en slav.
Jag kan inte värja mig mot livet.
Jag bär på smärta vilken är en del av livet.
Endast då jag ser ögonblicket för kort och evigheten för evig.
Då blir jag fri.
Men vad bryr du dig om det.

Vulkanen

20191225

Vulkanen

kärleken pinar mig
banden bränner
snaror av eld
vrider, rycker, kränger
motstånd
kämpar med mitt hat

söker utvägar
letar begrepp
men släpper inte
rädd för det ena
värre med det andra
utmattad mellan valen

baxnar inombords
en vulkans eruption
sår som skvätter
svider i ögon
skär i hjärtan
bränner och ödelägger

för så hatar jag världen
att jag dödade din enda
ofödda kärlek
kvävde den i fosterlivet
aborterad med våld
förlåt mig aldrig

Zombie

20191213

Zombie

långt bort hörde jag din gråt
vet att jag borde trösta
står och vakar över min döda kropp
kan inte röra mig

rör jag dig så såras du igen
frätande är min blick
som gift mina ord
sött till smaken

så gråter du dig till sömns
det gjorde aldrig jag
bet ihop så det knakade
till slut brast allt

en blodig pöl
ett uppsvällt lik
ensamheten har gnagt på huden
sårig och tärd där ben sticker ut

en zombie är inget för dig
torka dina tårar
glöm och vakna
dröm vidare för kärleks skull

ännu en stund

ännu en stund

alla andra säger att jag inte är någon, att jag inte kan något, att jag inte har något som är värdefullt

du säger annorlunda

du säger att jag har i mitt inre, oändliga resurser som du get mig långt innan tiden visste mitt namn

de som säger, de kan jag se, jag hör, jag känner – allt de säger, deras blickar, jag känner det, jag känner hur värdelös jag är, hur lite jag kan och inget duger till

dig kan jag inte se, du är osynlig, jag kan inte säga till någon annan att lyssna på dig, jag kan inte referera till dig som auktoritet och domare

de känner inte dig, de tror inte på dig

varför ska jag lida, varför ska jag inte bara spela med och göra som alla andra och hitta någon annan att se ner på och trycka ner i mitt inre

varför ska jag älska, varför ska jag ha känslor på utsidan, varför ska jag tro på dig

jag är så trött   jag är så trött

allt mitt är ditt, allt jag är, det är du

jag tror på dig

jag ser dig inte, jag hör dig inte

jag känner dig

håll mig hårt, håll om mig hårt, släpp inte taget, trösta mig, trösta mig och skydda mig, håll mig

mina tårar är det inte många som förstår, mina tårar trillar ensamma, rinner genom gamla och nya sår, rinner genom allt som var, genom allt som kommer

de andra tittar, men de ser inte, de ser inte de tårar som du gråter för mig, med mig

en ocean sveper in över hav och land och tvättar bort allt, din ande sköljer med sig alla de obehag som fastnat i mitt bröst, du ger mig den tröst jag sökt och äntligen fått

jag gråter i din famn, du är min trygga hamn, ingenting kan hålla mig borta från dig, ingenting

jag ser inte bakåt, jag räds inte framåt, du är här, med mig, nu

du är här med mig nu

de andras röster får eka i natten som klingande cymbaler från en avlägsen fest, det rör inte mig

du är hos mig och jag är hos dig, allt jag vill ha, allt jag begär, allt finns här hos dig, allt finns här

jag ser mig inte om, jag ser inte opp, i din famn slumrar jag till, stannar kvar, jag blir kvar, ännu en stund blir jag kvar, ännu en stund,

ännu en stund

Är det fel på mig?

20171214

Är det fel på mig?

Är det fel på mig?
Ett allvarligt fel
En ut och in vänd själ

Inte något fel
Inget problem
Fel PÅ mig

Jag föddes ond
Min natur är vidrig
I grund och botten

Det var så de sa
Alla förstod det så
Jag trodde det var sant

Jag behövde tuktas
Uppfostras för min egen skull
Mest för andras

Alla trodde det
Lögnen blev sanning
Jag förtjänade stryk

Svår och oregerlig
Icke rumsren
Alla förstod varför jag fick stryk

Det var mitt fel
Jag förtjänade det
Jag jävlades som den djävul jag var

Men ni såg inte
Ni glömde bort
Ingen letade efter sanningen

Jag skrattade
Lekte och hade glädje
Det glömde ni bort

Det ingen såg
Gömt i hemliga rum
Övergrepp efter övergrepp

Det var inget fel på mig
Han slog sönder den jag var
Jag blev det Han trasade till

Det är två världar
Är det fel på mig?
Eller gjorde han fel med mig?

Övergreppens natur

2018-09-06

Övergreppens natur

Sorgen förtvivlar min uppsyn
skrämd av min egen smärta

Panikslagen i ensamheten
övergiven, tappad utan saknad

Det som en gång gjorde ont
värker utan anmärkning

Orkar inte mer, ingen utväg
skrikande strålar genom kroppen

Fastnaglad på stolen, i mitt rum
uppspikad av skammen med förakt som nubb

Vart tog allt vägen, vem älskade mig
var det på riktigt eller tigger jag det omöjliga

En sån som jag förtjänar ingenting
äcklet växer utanpå för att själen är full

Spegeln reflekterar min styggelse
en lögn köpte jag dyrt, för att komma undan billigt

Lurad och blåst, hela själen gick åt
sitter kvar med känslor där köttet slets isär

Oduglig och oförmögen lider jag samvetskval
utan att förstå vad det är jag gör

Jag förtjänar inte att lida, det finns ingen synd om mig
ingen nåd, kan ges den som inte förstår

Oskyldig kan inte benådas
min skam är inte min skuld, lurad, lättlurad

Övergreppens natur, förvriden insyn
skrämd av någon annans smärta

Hans hat min självbild, föraktet min känsla
oförstående bunden av lögner och våld

Ett barn suddas ut så lätt på bleka papper
övergrepp karvar nya sanningar i svart

Kärlek lämnar lätta spår
hat skär på djupet

Min själ minns det goda
som en förhoppning, omöjlig bortom…