Bönen

20191225

Bönen

all min skam
född ur min skuld
fastnaglad på korset
korsfäst med vår frälsare

frihet även för mig
nedstigen från den uppstigne
nåd större än mitt förstånd
kärlek renare än 24 karat

jag har mina små affärer
tar vara på mina intressen
bejakar mina begär
ser till att jag får mitt

saknar jag förstånd
eller rakt igenom ond
nåden rinner av
som vatten på en gås

öppnar mig
sluter igen lika fort
rädd att bli utan
förlora mina små planer

förkrossad
gör det jag inte vill
utmattad
gör inte det jag vill

och där står jag
ensam i mörkret
endast bönen
min enda vän

ett rop

20191222

ett rop

långt borta fast ändå nära
ett rop
löften om rättvisa
frihet och hat
slippa trycka ner känslor i halsen

hämta det som är mitt
vad som stulits av råttor
sprätta upp lögnarnas buk
tömma innehållet på golvet
ett rop

eko som studsar i natten
svar på mina skrik
kvävda av moral och etik
ett rop
från mitt inre
längtan efter frihet

hatet vill hata
vreden härja
ilskan förgöra
vråla i natten där blodet rinner
ett rop
där ingen räddning finns att nå

ett rop
på hjälp
från någon som fasar för sitt liv
en smärta som stiger mot himlen
från magens klump
det jag tryckt ner får någon annan skrika ut

Fasar och hoppas

20191225

Fasar och hoppas

första gången gjorde ondast
det var svårast då
förstod knappt vad jag gjorde

andra gången skedde i panik
hann inte tänka
tvingad kan man säga

tredje gången så fylld av hat
eller om det var rädsla
jag njöt av att få såra och förstöra

fjärde gången var med sorg
jag ville verkligen inte
men hade redan förhärdats

femte gången var mot min vilja
men jag var oärlig
visste nog inte vad jag gjorde

det blir lättare och lättare
mer avtrubbad med tiden
fasar och hoppas

det är på så olika nivåer
splittrad och trasig inuti
hittar ingen ånger längre

sjätte gången
kanske blir det mig själv
fasar och hoppas

Meningslöst

20191225

Meningslöst

äntligen
vidrigheterna ligger på golvet
en sörja

hatet som koagulerat blod
förkalkade ådror
död fast levande

hat och förakt
livet själv som offer
hatar verkligen hela jävla skiten

samtidigt brinner en längtan
ömhet som aldrig tas emot
håller för hårt i hatet

kan inte skylla på kärleken
men hatet tog plats
smärtan håller jag fast

kan inte ge upp det här
måste vara lojal
ett helt liv förlorat

den insikten vill jag inte ha
kan inte bära den ångern
kan inte drömma och förlåtelse

vem vore jag annars
självhat bor i mina tankar
ondskan har sin boning här

kan inte andas ut
vågar inte ge upp
törs inte släppa taget

rädd för att gå sönder
vad som kommer sen skrämmer
straffad för mina hemligheter

biter ihop
håller tillbaka
kanske orkar jag ytterligare ett år

Miraklet

20191222

Miraklet

orkade inte ta ansvar igen
hopplös på alla våningar
total ödeläggelse
så varför ens bry sig
lika bra att ge upp
har ingen kraft
kan inte laga dig
kan inte laga mig
kan inte laga oss

ändå sitter jag här och skriver
omedveten
styrd av hopp från en annan källa
själv har jag stängt butiken
bara självhat
kvar på hyllorna
lagret tomt för länge sen
haft rea för länge
inga nya inköp

bankrutt men ändå igång
vem sköter min business
hade jag kunnat hata
så hårt så dörren aldrig gått upp
så hade jag hatat
en gång för alla
för jag skiter i allt
men det är inte sant
bryr mig ännu om dig
fast jag förstört
hittar inte tillbaka längre

jag ser inte vem du är
kan inte i min egen skam
förblindad
ett pris jag betalat
pengar jag aldrig haft
döda mig
ge mig den befrielsen
låt mig slippa såra
vill inte se dig lida mer
vill inte

så meningslöst
dumt
fast värre ändå
ändå sitter jag här
det gör ont
har inga tårar
vad skulle de tjäna till
har redan förlorat
ändå håller någon min hand
varför vägrar du släppa
vem är jag
vilka är du
eller ni

låt mig gå
långt härifrån
vill inte vara med något mer
finns ingen roll jag kan spela
så vad spelar det
gå under med mig
eld och blixtar
en spektakulär sorti
men nej säger du
stanna kvar
mirakel kan ske
gå inte precis innan

Paradiset

20191225

Paradiset

en inre kamp
syns bara när jag blundar
när öronen stängs ner
den yttre världen dimmas

en varm kropp
närhet på direkten
lockande konkret
med njutning mellan benen

har svårt att välja
ännu svårare kombinera
både vill och inte vill
sliter som en fisk på en krok

fast på det ena betet
men drömmer om inre närhet
mediterar i bönen
öppnar ögon och ören för det innersta

samvaro i friheten
lätthet i tankar av sinnesro
en lätt kropp omger min själ
älskar Fadern och Sonen genom den Helige Ande

det rycker till i kroppen
en känsla eller ett begär
kroppen blir tung
klämmer åt min själ

ett utlopp så tillfredsställande
utan själ så tomt
älskar inte
förlorar bara

kärleken finns kvar
Fader, Son och Ande
men sårad igen
vilsen och sargad

så små små sår
rymmer så oerhört lidande
avsaknaden från den Helige
en smärta så stor

en inre kamp
synlig för den som blundar
ser paradiset så nära
men släpper inte taget

Sjukare

20191225

Sjukare

det var en dålig idé
jag visste det från början
men kunde ändå inte låta bli
var tvungen att kolla på bilderna
fast egentligen inte tvingad

nyfiken på ett äcklig sätt
svartsjuk kanske
letade en anledning
något jag visste eller hoppades
som skulle ta slut på allt

vissa sår kan aldrig läkas
dessutom hackar jag
djupare och djupare
når nya nivåer av bitterhet
det går alltid att bli sjukare

Springer till

20191213

Springer till

framåt utan att se bakåt
inga blickar åt sidan
varken ner eller upp

fokuserar med risk för att stirra
ingenting blir bättre
ältandet ger ingen näring

bara rusa med det lilla i famnen
ett steg i taget
ser fram emot något nytt

glömmer allt jag lämnar
tappar ett helt liv på vägen
behöver heller ingenting av det

själva kampen tar mig vidare
tro hopp och kärlek
springer inte bort

tyst och stilla

20191223

tyst och stilla

våldtäktsmän
pedofiler
bögar
ser ingen skillnad

hugger bara
hejvilt
liten röd skruvmejsel
gång på gång

en äcklig madrass
på golvet
det skitiga smutsiga
nerlurad

källaren omger allt
två ficklampor
bryter mörkret
galet vansinnig

hugger igen
igen och igen
hårt mot ben
ett försvarande djur

mjukt annars
fast huden är seg
tyg tar emot
finner en styrka i vreden

kommer aldrig sluta
hugga och hugga
igen och igen
tills allt är tyst och stilla

ute på havet

20191222

ute på havet

kvar på land
lämnade i fred
fått ge utrymme
över det mörka vattnet
svävar vi fram
bryter våg efter våg

ser inte tillbaka
blickar framöver
viden tar tag
både inre och yttre befäl
så sjunger havet sin sång
en galjon gungandes i fören

en kapten som styrman
flyter över vattnet
känslorna säger
alla svårigheter
och problem
finns bara på land