Kategoriarkiv: 2019

29 + 5 grattis

20190120

29 + 5 grattis

en okrönt kung vandrar upp för backen
Uppsala finest, han har smakat
en tugga här, en tugga där

regniga dagar, vindar har blåst hårt
soliga dagar, där sommaren har blomstrat
alltid kommer våren med hopp om mer

en svart vinge, en vit vinge
han har sökt i ljuset, sökt i mörkret
lärt sig flyga; om inte än så snart

sökandet har gått genom dödens dal
livet har hoppat macka över mörka vatten
toppar på evighetens mysterier har bestigits

så därför firar vi både ljus och mörker idag
29 kilo av det ena, 5 kilo av det andra
en okrönt kung gör entré

grattis till Danne på födelsedagen

44

20190303

44

Det är min dag idag
jag får vara ledsen
jag får vara låg

En långsam tråd
något dras genom själen
händelser som trasat sönder

Tårarna sparas i min inre sjö
en uppsvälld mages innehåll
en gubbes profil

Sammanbiten; vuxen, manlig?
förlorad under livets tyngd
skulle spara ihop åt många

Och du som var så nära
alltid nästan nära
men egentligen inte nära

Bara nästan
som en sten som hoppar på vattnet
fortsätter hoppa

Hoppa mer än hoppas
det blir så, världen omkring kräver det
men jag skiter i det

Gubbmagen ska bort
pensionen bytas mot ungdomliga drömmar
allt nytt, fast gammalt, på ett nytt sätt

Det är min dag idag
jag får äta nyttigt och ta en promenad
jag får känna efter och meditera

alarm

20190120

Alarm

alarmerande påtryckningar från svunna tider
varnande impulser, evigheten var för svår att hantera
bortdomnad då, ett litet barn som aldrig fick tröst
rädsla som skär genom köttet, skär genom ben
skräck som skär genom tid och rum

övergiven och utlämnad, ensam under ett täcke
tiden böjer sig, sträcker sig tillbaka, kroppens kramper
försöker stå emot, den fysiska evigheten
psyket har gått vidare, men inte kroppen
tiden står stilla inombords, djupet är aldrig då eller sen

bagateller för dig, småsaker för mig, katastrofer eller inte
kroppen minns för mycket, fick aldrig vila; som ett litet barn
bär fortfarande med mig evigheter av mörkt hat och slag
ett litet sårat barn som aldrig fick gråta ut, saknar trösten än
kroppen är stark, tar över medvetandet med kraft

en högre makt, gemenskapen från tillfrisknande vänner
kärlek som givits på nåder, hopp som kommit från heliga steg
en väg så smal, en sällan vandrad stig tar mig upp från mörkret
ger kraft till ett nytt förstånd, släpper då, släpper sen, släpper nu
landar i evigheten, ser en liten pojke i ögonen, ser mig själv

vuxen med förstånd, något ensam, men det måste vara så
ingen annan kan nå in i mig, inte så djupt, inte så ofta
en gång i tiden var jag öppen men blev inslagen till ett paket
grått papper av våld, tejp av förakt med en svart rosett av hat
slagen, i bitar, limmad och tvingad att fortsätta le; som ett paket

söm för söm, ärr efter ärr får jag kyssa på min inre kropp
ett litet barn i famnen, rädd och tyst
jag förstår, jag tröstar, jag skiljer det onda från det goda
reder ut vad som hände då från det som händer nu
andningen blir tung, spända muskler värker ut, tankar faller av

en vuxen som är stor, ett barn som är litet
hand i hand, knä i knä, hjärta i hjärta
två blir till ett, sinne och kropp förenas, enas om en ny verklighet
en trasig människa som tog slut då men som börjat leva nu
ett vuxet barn, en paradox; men en symbios som fungerar

barnet ger kraft, alla drömmar finns kvar, nyfiket längtandes efter livet
den vuxen får frid, minns vad som är viktigt, heligt och rätt
en dag i taget, små små steg som båda hinner med
förenad av hopp, helad av kärlek, vägledd av förstånd
idag vill jag leka

Alltid

20190114

Alltid

där sommaren sprang förbi
korta byxor, brunbrända ben
ett minne kärt och bevarat

sorgsna tårar spar jag i mitt bröst
gråter inte förrän vilan är åter
och vilar gör jag inte; för din skull

paradoxer som öppnar sinnen
hopflätade känslor
ett invecklat inre innerst inne

så gråter jag
för jag älskar dig
oro håller mig vaken om natten

du som sprang med brunbrända ben
men nu håller tårar tillbaka
som mig själv, liksom du

inget kan jag göra, i det yttre
så jag ber, i det inre
vilar du i min famn även nästa natt

kan jag skydda dig
vet jag ens mot vad, eller vem
ensam, så ensam, du bär för mycket

förlåt mig
har jag lagt för mycket på dig
en gång i tiden, eller nu

jag älskar dig
finns inget större
så hur störtar jag det osynliga

faror som lurar i mörkret rår jag på
men skuggor i ljuset blänker tillbaka
bländad av min egen tro

jag vill så gärna, ser inte klart
då, men kanske aldrig
sen, fast minnen finns kvar

håller jag dig, inte en sista gång
en öppen famn
för dig finns jag alltid kvar

Andas

20190620

Andas

allt vaknar omkring mig
en skönhet för ögat
orörd natur hälsar
god morgon

det finns inget vackrare
jag njuter av hela skapelsen
som kommer emot mig
på utsidan

tungt hjärta
krängande mage
sömnlösa muskler
på insidan

så möts vi
världen och jag
morgonen full av här och nu
jag sitter fast i allt som var

ett sår i mig blöder
fast bara tankar rinner ut
tankar som dröjer sig kvar
i det som redan hänt

försöker förstå mitt beslut
letar efter möjligheter
vill ändra mig
har kört för länge i cirklar

kommer något nytt
så kommer det inte från mig
fäst vid någon jag lämnat
rädd om hennes sorg

värme från solen
kryper upp längst mitt ben
fågelkvitter kryper in i mina öron
markens dofter i min näsa

här och nu möter det förflutna
i en och samma kropp
tidens olika dimensioner
fångas upp och betraktas

från utsidan
till insidan
från insidan
till utsidan

ett tungt andetag
andas ut
blandar världen
med mitt inre

befriande möte
den unga morgonen
tar emot
och fyller på

ett tungt andetag
andas in
blandar världen
med mitt inre

Annorlunda

20190810

Annorlunda

det är inte världen det är fel på
det är jag som är annorlunda

jag sov tungt, nära döden upplevelse
fick liv, blev tvungen att vakna

det har skett så sakta
långsamma dagar, många på rad

har aldrig riktigt förstått
sprang ifrån det normala

vaknade upp och såg
ser hur illa det är

förljugen, vilseledd
borttappade värden

förvirrade, förbittrade
längtandes efter mer, gift

förgiftade, begränsade
neddrogade av stimuli

någon annans fel
alltid någon annans fel

så ser jag ut över världen
lögnerna, illusionerna

all skönhet inbäddad i girighet
själviskheten håller järngrepp

i mig är det enkelt
fast ändå svårt

ser som det är
annorlunda

det är jag som är annorlunda
det är inte världen det är fel på

Annorlunda

20190924

Annorlunda

det känns annorlunda
när det inte gör ont
bara lite smärta här och där
som ebbar ut
även det rinner av

varför tog du sån tid på dig
jag har väntat så länge
längtat efter dig
som jag inte riktigt trodde fanns
men hoppades

får jag vara med dig
nära, i din famn
kan du hålla mig
ömt och hårt
andas ut djupt och långsamt

hemmavid
den djupa känslan
rotad i myllan
näring från evigheten
underjordiska strömmar

här stannar jag kvar
jag vet att jag måst gå
någon gång men inte just nu
bara vara i allt som du är
så slappnar jag av

drömmer mig bort
fast drömmen tar mig tillbaka
en plats där allt började
tillbaka till dig
vacker i stillheten

så enkelt
vansinnigt enkelt
därför går de flesta förbi
ett helt liv utan mening
en död utan slut

här ligger jag
en annan sorts evighet
där allting började
föds jag på nytt
det känns annorlunda

Ansvar

20190923

Ansvar

vad var det som hände
något bröts i skogen
knakade så jag vände mig om

någon tog kommande
inte så lågt längre
svävade liksom ovanifrån

tog ansvar
måste sova på saken
kan inte ta för mycket

det som är ditt är ditt
någon annan får bära sitt
men jag kan inte ta det

har ett eget hjärta att andas med
lungor fulla av blod
är det därför det aldrig fungerar

fullt upp av egen uppfyllan
du fick inte plats
ni kunde inte flytta in

förstod inte att ni hade bagage
min hall var full
ingen plats för mer

så är det än
har alltid haft svårt att andas
håll hårt i alla trådar jag hittat

en oreda värre än kattens garnnystan
inlindad i förvirring och smärta
vad var det som hände

börjar inse att du som jag
är en skitstövel ibland
svävar liksom ovanifrån

fullbordad av skam
upptaget på alla kanaler
tog ansvar

det som är ditt är ditt
ingen idé att bråka om det
du måste få vara som du är

kan inte göra annat än acceptera
älska där du brister och förlåta
har ett eget hjärta att andas med

något bröts i skogen
min förnekelse släpper igenom
jag läcker som ett såll

ett öppet hjärta släpper igenom
förstår att du också har fläckar
inte så lågt längre

kärleken lyser in genom väggen
sprickor som ger liv fast det är trasigt
tog ansvar

står kvar i skulden
tar ansvar
brinner upp i den blå elden

Helig Ande förtär min skam
bränner bort min skuld
lär mig ta ansvar genom smärtan

Bakrus från inställda kalas

20190916

Bakrus från inställda kalas

förvirrad längs med ryggraden
bergochdalbana genom inälvor
guppande tankar i barken
ömmande ögon sett för mycket

så har jag verkligen kvaddat
krockat utan att ha kört
tvärnitat i garaget
punktering på alla fyra

kom förstånd och fånga mig
måste ha lagt allt där bak
skrotad och återvunnen
bilen men inte jag

har jag tappat så otroligt
utan att ha sett någonting
var jag blind hela tiden
fast jag målade hela världen för dig

en dåre gjort entré
pratat utan vett
kladdat ner hela duken
blint och förtvivlat

tappade känsel i benen
räckte inte till
hög på skam och skuld
vingelkantig fast inte full

så gör jag sorti
i alla fall för idag
uppträder framför egen vägg
stirrandes på ingenting

huvudvärken kom innan festen
bakrus från inställda kalas
magdålig i förskott
kommer aldrig att få betalt

sneglar ändå på dig
du bödel med ord i din hand
sa du sanningen
eller bjöd du mig på gift

med tanke på effekten
en mördare du är
som kom på efterfesten
utklädd för maskerad

här lägger jag mig ner
inte för att jag vet
ej heller för att något blivit klart
jag blev förgiftad idag

Berättelser om mod

20191112

Berättelser om mod

hade krigat på Gaza
bombat över fronten
sprängt både murar och broar
ett svart sträck av fruktan sträckte sig bakåt
en historia som slingrat sig genom tiden
berättelser om ett mod

avsaknaden av rädsla
fruktansvärda dåd utan konsekvenstänk
kastat mig ut i allt bortkastat
förlorade strider oavsett seger
döden hyllar ingen över annan
berättelser om mod


mitt i
ett litet liv
och vad skulle jag göra
inget krig att vinna längre
varför blev allt så stilla
berättelser om mod

kunde inte skydda dig
ingen att döda för din ära
inga murar att rasa eller resa upp
bara stå stilla i solen
med dig
vattna en blomma med liten kanna
berättelser om mod

så här står vi
du ler mot solen
plaskar med fötterna i det överblivna
jag ler mot dig, med ansiktet
inombords är radarn fortfarande på
söker attacker åt båda håll
berättelser om mod

vinna ny mark
en seger som ger liv
vi är tillsammans en stund i taget
implosioner i mitt inre
små sprickor på hjärtat släpper in ljus
och ut
berättelser om mod

Björken

20190928

Björken

ensam står du där
du som jag klippt till
sågat av din topp
inte för din skull

du verkar nöjd ändå
vänjer dig i den nya frisyren
växer på bredden
som jag hoppats på

för generationer att komma
kanske skulle glädjen bli din
att bli hängd i, gungad
lekfull var din framtid

det var då
jag lovar ingenting
kanske kan någon se dig som jag
blicka framåt ytterligare 13 år

jag kommer tillbaka
förr eller senare
en dag hoppas jag att få se
önskar dig fridlyst till dess

min dröm
en del av den du är
hoppas att du så förblir
men tills dess; tack och adjö

Blir jag du igen

20190913

Blir jag du igen

höll jag allt emot dig
så finns inget av det kvar

vi blandade ihop allt
sörjan skar sig

om och om igen
svårt, svårare ändå

men ändå nådde vi fram
något blev kvar efter stormen

jag gråter nu
såg bara hinder då

är du den jag var
blir jag du igen

kunde ha tagit in dig
behållit i värmen

i kylan fick du stå
jag väntade förskräckt

ser inte klart i regnet
stormen sliter än

kärleken ligger på is
kniven mot strupen

ingen vågar andas
allt bara mörkt

jag hör hur det dunkar
slår rytmiskt fast förhindrat

vill inget hellre än att släppas lös
samverkan utöver en enda förmåga

kom och möt mig
strunta i allt annat

släpp taget
ta tag i mig

håll hårt och lova inget
var nära och känn allt

giv vad du har gett
jag behåller och ger

något annat tillbaka
ditt fast ändå mitt

Bländande härlighet

20191115

Bländande härlighet

ditt ljus skar i mina ögon
starkt och klart
bländande härlighet

bakom masken av skratt
ironin lämnade plats
och kvar var bara du

och bara jag
förundrad över dig
en dag i taget

varför dansar du så nära
räcker rummet inte till
ditt leende bländade

blundade för att återfå synen
vinna lite tid
hämta andan som gått ur

från hjärtat kom ett rop
bländande härligt
mitt ljus skär i dina ögon

Brinner för dig

20190114

Brinner för dig

det brinner av oro i min själ
sorgen gnager på insidan av bröstkorgen
allt vill ut
men ingen finns som tar emot

en två tre fyra, det kommer mer
evighetsström
så jag släpper taget
en dåre håller emot, det vill jag inte vara

jag gråter för dig
ilskan är så bekant
vreden skriker i mitt öra
döv av smärta faller jag ner genom jorden

jag kan gråta för mig men inte för dig
så tar jag din hand i min
min lilla flicka
varför ska världen vara så svår

tårar på min kudde tröstar inte dig
fram med ljuset
tänd lamporna en i taget
skyll inte på någon men ta ansvar för allt

skrik som ekar i natten
jag ser din olycka
känner en liknande smärta
förstår var du står

kan jag hjälpa dig
var finner jag kraft, förstånd
hur kan jag ta hand om dig
utan att du får lida för mycket

jag vill bara att allt ska vara bra
öppna ögonen och allt ska vara borta
men lamporna tänds en i taget
jag ställer mig i ljusets sken och brinner

Bönen

20191225

Bönen

all min skam
född ur min skuld
fastnaglad på korset
korsfäst med vår frälsare

frihet även för mig
nedstigen från den uppstigne
nåd större än mitt förstånd
kärlek renare än 24 karat

jag har mina små affärer
tar vara på mina intressen
bejakar mina begär
ser till att jag får mitt

saknar jag förstånd
eller rakt igenom ond
nåden rinner av
som vatten på en gås

öppnar mig
sluter igen lika fort
rädd att bli utan
förlora mina små planer

förkrossad
gör det jag inte vill
utmattad
gör inte det jag vill

och där står jag
ensam i mörkret
endast bönen
min enda vän