Kategoriarkiv: Lidande

Som en pinne

20190714

Som en pinne

hoppressad
glödande
svidande

andnöd
andfådd
andan i halsen

eller under halsen
det verkar ha fastnat där
och fast sitter det, ordentligt

svart och mörkt
glödande röda ögon
slingrande svans

sura rapar
taskigt oljud
knappast befriande

all oro
samlad på ett ställe
älskar dig

saknar det som var
saknar mig
saknar dig

hann aldrig gråta
fick ingen chans
stoppade in min i någon annan

blandade tårar
äcklig cocktail
besk och bitter

spykänsla i munnen
sur saliv
spänd som en pinne

spänd som en pinne
fast på fel ställe
allt blev så väldigt fel

Så älskar jag dig

20171126

Så älskar jag dig

Så bunden
Bakbundna händer
Tejpade fötter
Huva över huvudet

Mördad för din skull
Ätit glödande kol för din skull
Tagit knivar för dig
Sparkad och slagen i ditt ställe

Älskat hat
Druckit lögn
Sugit i mig av hån och förakt
Allt för din skull

Som en liten blomma mitt i kriget
Bakom mina kupade händer
Skyddad av min själ
Höll jag dig bortom allt

Ändå har jag alltid hatat dig
Ilska är din röst
Vrede dina tankar
Falska dina handlingar

Förvriden framgång
En falsk perfektionist
Tragisk din medicin
Ändå drack jag till sista droppen

Bakom alla andra
Hemskare än du
Som spindeln i nätet
Gömd i skuggorna

Du bussade hunden på mig
Du lät händerna krama min hals
Sen stod du och log
Tröstade med andra sidan av handen

Giftiga ord
i vackert inslagna paket
Rosetter av guld
Gömmer falska löften

Jag trodde dig
Jag älskade dig
Du gav mig all din fruktan
Du lät någon annan ge mig ditt hat

Än idag
Ett svärd i din hand
Genomborrat mitt hjärta
Ett svärd som ingen annan ser

Än idag
Sårad igen i sår som aldrig läker
Hatad av guldkantade ”ha-den-äran-kort”
Slaktad av tankar som ligger i luften

Obetydlig är du
Liten och svag
Uppför dig alltid rätt
Tvättar din giftiga tunga

Väser i örat
Små ord som ingen hör
Viskar lögner för dig själv
Besvärjelser kastar skuggor

Obetydlig och svag
Men stor och stark i smärtan
Kraftfull och listig i lögnen
En mästare i osynlig dialog

Du äger mig
Köpt och såld är min själ
Rustningar gör ingen nytta
Svärdet delar inte på mörkret

Uppfläkt
Sprättad
Urbenad
Ligger jag här

Lika död som levande
Förvirrad i takt med hjärtslagen
Hat som förbittrar min själ
Det blir min död

Jag älskar dig
Inte med förstånd
Djupare än min vilja når
Så älskar jag dig

Till Mamma

Tiden läker inga sår

20191124

Tiden läker inga sår

den sista jag vill såra
alltid den jag sårar först

dig som jag vill såra minst av alla
sårar jag överlägset mest

sällan, helst aldrig vill jag såra dig
oftast sårar jag just dig

den sista jag vill hata
alltid den jag hatar först

mig som jag vill hata minst av alla
hatar jag överlägset mest

sällan, helst aldrig vill jag hata mig
oftast hatar jag just mig

Traumatiserad

20181114

Traumatiserad

jag ser er
såg inte då
förblindad av förakt
ert förakt

så rädda
skrämda in på benen
knotor av fruktan
skulden blev skam

åren går
allt växer snett
men överlever
lever ibland

varför
spelar ingen roll
svar skapar nya gåtor
labyrint på labyrint

sorgsna andetag
utan tårar
trött på gråten
utmattad

ensam
varför gråta
ensam
tystat vittne

skrämd till lydnad
inlåst, frisläppt
lika insyltad ändå
traumatiserad

Trött

20191124

Trött

saknaden skaver mot ensamheten
en uppsvälld ballong mot revbenen
trycket inifrån stegrar frenetiskt
dag för dag, fast chanslös på natten

gång på gång går jag fel
vägen så smal
mitt fokus dåligt
balansen sämre

därför sitter jag ensam
ångrar mer än jag minns
inget gör mig så tom
som allt jag vräker i mig

sväller upp av tomheten
en ihålig ballong
mitt egna inre skaver
frenetiskt mot revbenen

överflödet sitter som smulor
mustaschen och skägget avslöjar
rynkor och veck i huden
omger trötta ögon och orolig panna

det står alltid att slutet är nära
jag vet att de har fel
att kärleken är större än allt
men just idag, tror jag dem ändå

Tusen gånger

20190619

Tusen gånger

tusen gånger
och tusentals gånger
kanske inte egentligen
men det känns så

jag öppnade lite av mig
och fick skäll av dig
att jag behövde
var inte ditt behov

flera tusen gånger
trettiotvå i alla fall
det känns
nuet är besläktat med evigheten

mitt inre andas
försökte få luft
tillsammans med dig
du gav mig en gasmask

orkar inte vara stor för dig
när jag inte får vara liten
ska masken dölja mina tårar
eller vill du bara inte se

tusen masker har jag burit
kanske fler
och det är sant
de ligger alla i en låda

ensamrätt att känna
den masken tog du
försökte tvinga mig
andas genom slang

jag måste få luft
kan inte vara med dig
tusen gånger har jag sagt det
eller några gånger i alla fall

tillräckligt för att du hade förstått
om du hade lyssnat
tusentals öron har du stängt
minst två mot mig

så jag andas bättre här
ilskan kan jag dela själv
förstår att du
aldrig ville se din del

tusen gånger fick du chansen
tusentals gånger blev du rädd
ingen är perfekt
vi sårar varandra

säkert tusen gånger till
sånt är livet
det går att älska
men att aldrig ha fel

inte en enda gång
bara tusentals rätt
på ett eget besynnerligt sätt
luften tar slut, går ut

tusen gånger gör jag slut
måste andas, få luft
varje minne av förhoppning skrotas
tusen och tusen gånger till

Tvång

20181115

Tvång

varför är det så tyst
ingen säger något
han hånar mig
vrider mitt hår
och öra

varför är det så tyst
håller tillbaka mina tårar
alla ler stelt, konstigt
är det jag som är konstig
det ser ut som det, deras leenden

varför är det så tyst
ingen skrattar
bara ler
tavlor sitter där ansikten satt
inramad skräck

jag ser
rädslan i djupet
när ni ler mot mig
inför honom
tystnaden ger tillåtelse

jag ser
hatet i hans blick
stanken i hans flåsande
andedräkten
en beklädnad
mörka djups ångor

jag ser
att ni ser
fast ni ler
och blundar med tystnad
inramad lydnad

Tårar

20190514

Tårar

skäms på dig
jag såg mig själv
och samtidigt, grattis

plocka upp korset
fortsätt framåt, sluta lek
mitt eget ansvar

det handlar om kärlek
fast med annorlunda fokus
skam, mörkrets lilla as

det finns inget annat som biter
endast kärleken kan gå på vatten
ansvar för det som är rätt, sanningen

tar ansvar för skammen
gör om det till min skuld
och älskar dig i såren

djupa sår som jag själv gjort
fyllda av var; gul-grön skam
öppnar upp, mig för dig

sorgen rinner fram under ilskan
saltlösningen som tvättar rent
förlösande tårar

du gråter
jag gråter
diamanter av liv rinner igenom

sorgen sköljer bort skammen
klyver bitterheten
dränker ilskan

smärtan får komma ut
ansvar gav tårar
kärlek starkare än skam

Törnrosa

20191116

Törnrosa

och där var du
mitt i ögonblicket
fångad bakom taggtråd
insvept i törne med ros

en glänta bakom öppningen
smal och svår men full av ljus
så lockande vacker
ljuva toner vandrade ut

nådde mitt törstande hjärta
först av allt
mer än det sista
kämpade mig igenom

naken på dina tuvor
trasiga kläder
rispad hud
på knä med rinnande blod

så nådde jag fram
ett ögonblick
längtade efter allt
bara med dig

var det mitt blod
taggarna som satt kvar
kläderna som hängde i trasor
varför får jag inte vila här

måste ut i kylan igen
livet som aldrig tar slut
evigheten utan dig
där jag stupar dag efter dag

drömmer
saknar
slår några slag mot törnet
men minns snart ingenting

upp och hoppa

20190303

upp och hoppa

det finns inget guld på botten
djupare ner i skiten
bara mer skit

loopar av känslor
självömkan bygger fängelser
fastnar i hopplöshet

det vackraste i livet
kommer av skönhet
le så ler livet tillbaka

finns inte utrymme att vara ledsen
så var glad
ledsen får hålla i handen

en glad vän och en ledsen vän
båda får vara med och leka
se livet för vad det är

titta inåt med milda blickar
varför så ledsen
helt okej att känna

idag, imorgon och för alltid
kommer alltid ha två händer
behöver varken sjunka eller lyfta

stadig på jorden
två fötter ett huvud
bland molnen

Varför ska det vara så svårt?

20161217

Varför ska det vara så svårt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad var det som gick så fel?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag bara få glömma allt och bara vara nöjd med inget?
Så många frågor som ekar i mig.

Varför ska det vara så svårt?
Jag är trött, måste bara få sova, måste få sova, så väldigt trött.
Jag har tänkt på dig för många gånger, det börjar bli slitet.
Vad kan jag göra annorlunda?

Varför ska det vara så svårt?
Be dig dra åt skogen, be dig sätta dig ute i kylan och skämmas.
Det går inte, jag hinner sakna dig innan jag hinner öppna munnen.
Kan jag vara arg på dig då? Vågar jag det?
Vad är det med dig som är så läskigt?

Varför ska det vara så svårt?
Vad är det för känslor i mig som skrämmer så?
Skrämmer jag dig på samma sätt?
Jag vill längta, men om du inte kommer så gör det ont.
Är jag bara rädd och feg, vad är det här för trams?
Jag har redan släppt dig, kan jag släppa mig själv?

Varför ska det vara så svårt?
Kan jag inte bara ge upp mig själv, ge upp alla krav och förväntningar.
Kommer du hit snart? kryper ner hos mig så jag får hålla om dig.
Vågar jag inte älska först? Är jag rädd att du ska vara som jag?
Är jag rädd att du ska vara ond på mig så som jag varit ond på dig?
Jag förlåter dig om du förlåter mig, jag förlåter dig först.
Jag älskar dig först, jag älskar dig oavsett, jag älskar dig för kärleks skull.

Varför!?

20161215

Varför!?

Det ekar i natten, en fråga rullar mellan bergens sluttningar
En smärta fångas av dimman och lyser svart i mörkret

Jag vill skrika igen, men vågar inte
Varför skulle du lyssna, varför skulle du bry dig?

Så många gånger har du lovat
Hur kan man bryta fler löften än man gett?

Jag vill visa dig, få dig att förstå
Skulle du känna som jag så skulle du förstå

Vill jag hämnas och straffa dig så att du ska känna?
Så att du kan förstå

Du kommer aldrig känna min smärta
Kanske kommer du att känna din?

Jag struntar i dig, känner vad jag känner
Jag bryr mig inte längre, det var för dyrt

Jag kunde inte betala räkningen
Din kärlek fick mig vräkt

Mitt eget hjärta gick till kronofogden
Jag blev utmätt av självaste överheten

Domen kom som ett slag med klubban
Jag är förlorad, förlorad i dig

Du lät mig drunkna, jag tror du ville det
Du hämnades på mig för vad någon annan gjort dig

Det är mörkt på himlen, stjärnorna har lämnat sina fästen
Det finns ingenting som lyser upp valvet

Varken det här eller nästa
Ingen morgondag nalkas under den sista natten

Allt är mitt fel, som vanligt
Mina val har lett mig hit

Kanske skulle du lyssna, kanske skulle du förstå?
Men jag orkar inte försöka

Om du ger mig allt så är det bara för att ta allt tillbaka
Jag hatar att vara din leksak, hatar ditt falska leende

Så jag skiter i
Varför, varför skulle jag bry mig om dig, vad bryr du dig…

Vi förstår varandra

20161120

Vi förstår varandra

glädje sprider sig som smältvatten i frusna ådror
elektroder sprakar när vettet slås på igen
stressen var kompakt men botades av orubblig tro
förstånd slår åter och ögon öppnar sig

Jag ser Dig
Jag hör Dig
Jag känner Dig
Jag förstår Dig

tinade stapplande steg från kylan till värmen
inget går så långsamt som tiden när den står still
en väntan är över och evigheten får ge sig
utrymme skapas för det liv som just kom tillbaka

Du ser mig
Du hör mig
Du känner mig
Du förstår mig

väntan slet ut sig själv, la benen på ryggen
hoppet höll och söt är den seger som sprider sig
sakta delas priset ut men tas emot med hast
så länge fanns ingenting och nu finns allt

Vi ser Oss
Vi hör Oss
Vi känner Oss
Vi förstår Oss

omfamnad och trygg i stillhet formad av åtrå
längtan slår ut och rotar sig mitt i evigheten
frön sprider sitt liv ut i den tomma rymden
små öar att landa på när längtan letar rätt

De ser varandra
De hör varandra
De känner varandra
De förstår varandra

ensamhetens vandring hittade hem till slut
natten ljusnade och dagen blommade ut
kärlek som sanning fick lögnen att blekna
I hjärtats mitt fanns allt som försvann i kylan

Vågar fråga

20161105

Vågar fråga

Det gör så ont att hata dig
Jag har inget skydd mot dig
Ingen kontroll över dig

Jag kan inte förstå mycket
Jag kan inte längta mer
Jag kan inte stå ut

Känslor som rör sig som iglar under huden
I magen finns en djup grop med kryp
Det kryper och det gör ont långt in, långt in

Varför ska jag stå ut
Varför ska jag längta
Varför ska jag förstå

Mitt huvud rymmen inte min själ
Var vi två kroppar som skulle bli en själ
Eller var det bara jag som hade en förvirrad själ

Det finns plats för så mycket skit i mitt huvud
Men så lite, typ ingen, plats för det goda
Det som skulle komma ur mitt inre hålls kvar

Godis har tröstat mig, dåligt
Glass försökte samma sak, dåligt
Jag höll mig sysselsatt, det fungerade dåligt

Hat är det enda som inte gör ont
Hat är det enda jag inte har
Hat är det jag inte vill

Så jag fortsätter brottas med det som inte går
Lider i mitt eget helvete, ställer dumma frågor
Förvånas över dumheten, i min egna svar

Det är ingen dum idé att skämmas lite grann
Det är bra att backa tillbaka
Det är gott att tiga, det lönar sig som guld

Jag har en så dum fråga
Vill inte veta, bara fråga
Hoppas på svaret, vågar fråga

Är det fel på mig?

20171214

Är det fel på mig?

Är det fel på mig?
Ett allvarligt fel
En ut och in vänd själ

Inte något fel
Inget problem
Fel PÅ mig

Jag föddes ond
Min natur är vidrig
I grund och botten

Det var så de sa
Alla förstod det så
Jag trodde det var sant

Jag behövde tuktas
Uppfostras för min egen skull
Mest för andras

Alla trodde det
Lögnen blev sanning
Jag förtjänade stryk

Svår och oregerlig
Icke rumsren
Alla förstod varför jag fick stryk

Det var mitt fel
Jag förtjänade det
Jag jävlades som den djävul jag var

Men ni såg inte
Ni glömde bort
Ingen letade efter sanningen

Jag skrattade
Lekte och hade glädje
Det glömde ni bort

Det ingen såg
Gömt i hemliga rum
Övergrepp efter övergrepp

Det var inget fel på mig
Han slog sönder den jag var
Jag blev det Han trasade till

Det är två världar
Är det fel på mig?
Eller gjorde han fel med mig?

Övergreppens natur

2018-09-06

Övergreppens natur

Sorgen förtvivlar min uppsyn
skrämd av min egen smärta

Panikslagen i ensamheten
övergiven, tappad utan saknad

Det som en gång gjorde ont
värker utan anmärkning

Orkar inte mer, ingen utväg
skrikande strålar genom kroppen

Fastnaglad på stolen, i mitt rum
uppspikad av skammen med förakt som nubb

Vart tog allt vägen, vem älskade mig
var det på riktigt eller tigger jag det omöjliga

En sån som jag förtjänar ingenting
äcklet växer utanpå för att själen är full

Spegeln reflekterar min styggelse
en lögn köpte jag dyrt, för att komma undan billigt

Lurad och blåst, hela själen gick åt
sitter kvar med känslor där köttet slets isär

Oduglig och oförmögen lider jag samvetskval
utan att förstå vad det är jag gör

Jag förtjänar inte att lida, det finns ingen synd om mig
ingen nåd, kan ges den som inte förstår

Oskyldig kan inte benådas
min skam är inte min skuld, lurad, lättlurad

Övergreppens natur, förvriden insyn
skrämd av någon annans smärta

Hans hat min självbild, föraktet min känsla
oförstående bunden av lögner och våld

Ett barn suddas ut så lätt på bleka papper
övergrepp karvar nya sanningar i svart

Kärlek lämnar lätta spår
hat skär på djupet

Min själ minns det goda
som en förhoppning, omöjlig bortom…