Kategoriarkiv: Projektion

Apskaftet del två

20181118

Apskaftet del två

bortdomnade ögon
suddiga blickar
upplevelser i djupet
som inte gick ihop

hur kan kärleken hata

hur kan den man håller kär
skrämma mer
än allt annat

där tog förståndet slut
det slocknade

när ljuset tänds igen
behövs en förklaring

han ler
inget har hänt
eller…

han skrattar
inget har hänt
eller…

han är glad igen
inget har hänt
eller…

sex ögon slappnar av
kommer tillbaka
trötta, men lugna

fast där sitter han
Andreas
han ler inte
han skrattar inte
han är inte glad

minnen dras upp
sex ögon blir oroliga
det vrider och vänder sig
i djupet

men ja just det ja!
Apskaftet
Jonet
Det

vilken tur
eller…

jo kolla på honom
kolla på Apskaftet

den enkla vägen
det enda valet
allt annat är för svårt

tiden går

om och om igen
tillslut

inget vrider sig
ingen vänder sig

sex ögon vet
blundar ibland
slipper se

och tittar igen
på Apskaftet

alla ler
sex ögon trycker ner

även jag ser
även jag känner
märket som svider är mitt
blommande röd
skammen har slagit sin rot
alla andras skam
är min

han slår
de ler
och jag håller med

min kärlek var riktad mot dem
även jag sväljer ondskan
den enkla vägen
det enda valet

jag får vara med
en roll finns
för mig
bara jag vet vem jag är

Apskaftet

Ditt falska leende

20181111

Ditt falska leende

spegelblankt
av självrättfärdighet
polerad yta
förnekat innehåll

fotavtryck
skrovlig yta
själ som ett russin
bejakat innehåll

Inuti djupet som bärs
trötta trådar
svidande axlar
ömmar min rygg

fotavtryck
sparkavtryck
tåfjuttar
gör ont i längden

förnekad
av ett leende
bördan buren
bortglömd

förlåt att jag knackar på
andas din luft
förstår det stör
dig

när du ler
för att glömma
skador som skaver
minnen gömda

skammen
det svarta fåret
rest sig upp
tar inte längre fällen

lämnat de fyra
gnider inga knän
för din skull
för er skull

står rakt
sorgen drar neråt
skammen tynger på axlar
står stark

ryggen rak
speglar ditt leende
falskheten
rinner av

ögon som öppnas
jag ser dig
förnekandet av mig
gör ont

smärtan poleras
skiner
rättfärdighet
betalas med skuld

såren som aldrig läker
ni samtalar
förenade i lögn
och ler

Du får vara arg

20190514

Du får vara arg

försvarslös
liten och öppen för allt
det var lätt att såra dig
du bara tog emot
sa ifrån med liten röst, utan kraft

lojal och tyst in i döden
hatar du hellre dig än mig
förblindad av barnets kärlek
formad av varje andetag
min vrede, din lag

livet är tungt
jag ser det när du andas
allt för mycket har du svalt
tvingats omsluta med kärlek
offrat dig, för att vara med mig

allt är inte smuts
men det här är inget kärleksbrev
jag vill hjälpa dig få ut det onda
erkänna att det onda är jag
eller i alla fall bor i mig

det gör ont i dig
har alltid gjort ont i mig
formade av smärta
av vrede
försöker hålla tillbaka

som att strypa livet
strypa sig själv
du får vara arg på mig istället
jag vill inte, är rädd för det
men det är rätt, du får vara arg

ge tillbaka ilskan
stoppa den där den kom ifrån
kärleken kommer från samma håll
men en sak i taget
var inte rädd

Familjens svarta

20181115

Familjens svarta

inget facit
ingen som går före
tvivel som kamrat
ensamheten
försvinner
och tar över

panik från förflutna tider
vågor rullar in
ett brus
skrik som ekar
fram och tillbaka
kryper ihop

en boll av smärta
evighetsprinciper
var aldrig menat så
förvirrad
förblindad
förstådd förvirring

utlämnad åt en annan tid
förlorade så hårt
drog aldrig korta stickan
den togs ifrån mig
offrades i natten
familjens mörker

utfryst
oönskad
pinsamt övertäckt
glömd
fast smärtsamt påminnande
önskade de min död

jag vägrar
vägrade
ett förflutet som aldrig tar slut
blir inte lämnad ifred
jag uppför mig inte som ni vill
era önskningar tystar inte

svart
målad av er feghet
sprayad av skräck
tvingad på kostymen
fällen som fäller
domen som färgar lamm
svart

Litar på dig

20180925

Litar på dig

Det var då
men känns som nu
det brinner
nej svider i kroppen

Jag får inte säga nej
nej, fick inte säga nej!
jag bara kan inte
vågar inte

Måste
alltid vara till lags
bjuda up, ut, till
fast
jag vill verkligen inte

Eller, vill jag?
kanske vill jag
fast du bestämde
kanske vill jag vara med

Alltid ensam
leder och beslutar
i toppen
fronten
ledare utan gränser

Men längst bak
tyst i baksätet
livrädd
kränkt och sårad

Alltid arg på er, på dig
du som kommer nära
med krav och idéer
styr och ställer över mig

Allergi
jag tål det inte
sparkar bakut
tårar som rinner
dina eller mina

Panik
jag står inte ut när jag är under
längst bak
liten

Måste vara störst
smärta kommer annars
tar över min kropp
jag kunde inte hantera det då
kan inte förstå det nu

Du stör mig
för in maktlöshet i mitt lvi
binder min kropp
rep av skam
dina trådar, mina?
vem vet

Oklart
tydligt som
nej, otydligt
vi kan inte tyda tecknen
så jag skyller på dig
du på mig

Stannar upp
känner efter
smärtan sliter
söndrar sinnet

Den enkla vägen
ditt fel!
eller den smala vägen
mitt ansvar!

Det var så synd om mig

kanske lite synd om mig
nu
men inte i relation till dig

Jag tål det
det känns inte skönt
men det går
förlorad tid, åter funnen
växer lite på insidan

Bråkar inte med dig
bara tyst
du får bestämma
din är rätten
jag litar på dig
lite grann

Lite kärlek för en lögn

20180715

Lite kärlek för en lögn

Hon lovade och lockade
Lite kärlek för en lögn
Mamma älskar dig
Om du lovar att glömma

Så nära
så varmt
Så falsk
så hemskt

Mördad av sin egen mor
Eller hennes bödel
Kannibaler som äter sina barn
Vampyrer i vardagsrummet

Skam till den som ger sig
Och stryk till den som sticker upp
Blickar fyllda med hat
Sneglas bakom luggen

Hon var för feg för att straffa
Han slog i hennes ställe
Hon var för arg för att älska
Han hatade för dem båda

Förenade i hat
Fixerade som av kärlek
Men bara som om, som av
Hat, tjafs och gnäll, inget annat fick plats

Omöjligt att duga
Svårare att bli älskad
Allt som fanns av godhet gavs bort
Men inget räckte hela vägen fram

Tomheten tog misslyckandets plats
En börda som var någon annans
Ingen blev fri av projektionen
Alla mer fjättrade i lögnernas nät

Lite kärlek för en lögn
Om du lovar att glömma

Människobarn

20181114

Människobarn

genomborrad
tusen pilar sjönk in
trycktes igenom
punkterad själ
läckande hjärta

ser på min kropp
hudflikar slickar
håligheter som vittnar
ett mord har begåtts

levande död
ondskan älskar
håller hoppet vid liv
inte fullt ut
mjölkar
om och om igen

skär mig i bitar
kasta åt hundarna
men vågar inte dö
evigheten utan kropp
skrämmande
maktlöshet

jag förstår er
ser fruktan
ni skrämda
jag erkänner
rädslan lika stor
även här

också jag har skjutit pilar
projicerat
sårat och söndrat
slitit sönder i stycken
dem jag älskat

men
jag reser mig igen
och igen
förr eller senare
älska
utan ondska
eller rädsla

förlåt oss alla
vi människobarn
delade i delar
genomborrade
punkterade
läckande

Sjukare

20191225

Sjukare

det var en dålig idé
jag visste det från början
men kunde ändå inte låta bli
var tvungen att kolla på bilderna
fast egentligen inte tvingad

nyfiken på ett äcklig sätt
svartsjuk kanske
letade en anledning
något jag visste eller hoppades
som skulle ta slut på allt

vissa sår kan aldrig läkas
dessutom hackar jag
djupare och djupare
når nya nivåer av bitterhet
det går alltid att bli sjukare

Så hatar jag mig

20180304

Så hatar jag mig

Så hatar jag dig
äcklas och irriterar
tankar som inte får tänkas
skam över all skuld, i det dolda

Så hatar jag dig
påträngande fastnaglad
beroende, du har gjort mig beroende
allt är ditt fel

Så hatar jag dig
vit som snö
oskyldig som få, skyldig som många
uttråkad offrade jag för mycket

Så hatar jag dig
Fastspikad på en vägg
avslitet hår
så värdelös i mina ögon

Så hatar jag dig
ful och fixerad eller fixerande ful
all min skit har jag lagt på dig
och du bär, oförmögen att skilja åt

Så hatar jag dig
jag ser alla dina svagheter
ditt sjuka behov sticker ut som en kniv i sidan
så lätt att bajsa på dig

Så hatar jag dig
du saknar värdighet
lever med toalettrullen i handen
alltid redo att ta mer skit

Så hatar jag dig
orättvist
orättfärdigt
oschyst

Så hatar jag dig
lögner och dålig moral
sniken och måttlös
tanklös och impulsiv, självisk rent av

Så hatar jag dig
allt du är som påminner om mig
ser jag i spegeln
när jag stirrar tillbaka

Så hatar jag mig
ingenting går oberört förbi
och allt berört blir irriterat i mig
för ingenting är okej med mig

Tyvärr

20181202

Tyvärr

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

mörkret har en röst
kämpar för att hålla inne
vill ge efter

vilja mot vilja
kraft mot kraft
dränerande beteende

njuter av att släppa ut
makt, kontroll
oändlig styrka

alltid någon som skadas
mörkret sveper in
belöningen berusande

offer skördas
samvetet har flyttat ut
oändliga resurser av hat

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

döda någon
låta mörkret omfamna
släppa efter helt och hållet

skuggan kryper fram
ur skuggan
som ett monster

ögon stelnar
skräcken skördar
vrålet från djupet tystnar

tomheten kommer efter
finns ingenstans att fly
ögonlock kan stängas

själen blundar inte
plågor samlas på hög
skriker högre nästa gång

tyvärr så
önskar det inte
försöker stå emot

du mot mig
jag mot dig
jag vänder mig mot mig själv