20190303
Ett värre öde
snöblandat regn på en födelsedag
flammor av eld värmer kalla fötter
smärta i magen ropar på uppmärksamhet
hopplösheten orkar inte
tröttheten vill vara för sig själv
smärtan vill ta plats
alla är i vägen
de som tycks om allra mest
ju närmre ju värre
för allas skull är ensamheten bäst
sover när gråten inte kan komma fram
tomma nätter ger ingen tröst
vaknar tröttare med all smärta kvar
orkar i alla fall lida en dag till
någongång kanske det vänder
hostar upp självömkan
aldrig snyggt
men kan inte hjälpas
kan inte låta bli att ropa på hjälp
fast i all stillhet och tystnad
att själv ta ansvar, över vaddå?!
så länge var det omöjligt
aldrig möjligt och minnen lever kvar
undermedvetet men just därför starkare
finns bara en sak starkare
medvetenhet
saknar bara förstånd
det går att be om hjälp
förnedringen att fortsätta lida
ett mycket värre öde