Kategoriarkiv: 2019

Jag ger ändå

20190512

Jag ger ändå

skulden är så stor
hur ska jag kunna betala
är jag skyldig mer än jag har

jag ger ändå

skamsen för allt jag tagit
förtvivlad av mitt eget fel
stulit av dig i åratal

jag ger ändå

hos dig var allt gratis
du har bara gett och gett
barnets skratt som guld

jag ger ändå

snacka om smärta
lida rakt igenom
handling före prat

jag ger ändå

tar dig i min famn
så som jag alltid gjort
kanske tappat lite

jag ger ändå

det är aldrig förlorat
för sent kan det inte bli
trotts allt som saknats

jag ger ändå

ser smärtan i dig
kval du genomlider
även om jag är skyldig

jag ger ändå

Jesus

20190911

Jesus

mitt i allt valde jag dig
försökte få allt annat
stoppade i mig
matad med vad som helst

du är smal
din väg enkel
kunde inte se dig
ljuset gjorde ont

ville ha det jag kunde ta på
ville känna för stunden
vad som helst egentligen
allt annat än mig

om vishet är att testa alla fel
lärdom om vad som inte fungerar
en professor bland doktorander
hedersmedlemmen jag

ändå står du kvar
idag och imorgon
nåden värker i mig
kärleken öppnar upp

trötta leder får kraft
allt jag är sätts i rörelse
gråter för du är sann
förstår att jag alltid saknat

höll så hårt i världen
klämde sönder allt det fina
inget ömt kvar
stoppade i mig vad som helst

hittade flyktig trygghet
sprang efter den
fast du hela tiden stod stilla
med öppen famn

till slut förstod jag
att det alltid varit Du
det har alltid varit Du
släpper allt det andra

hemma nu
i din famn
öppnar mitt hjärta
blir äntligen mätt

Kapitulera

20190512

Kapitulera

krigade för din skull
vann de flesta slagen
kom hem sårad och trött
med vrede i såren
ursinne i blicken

krigade för min skull
vann de flesta slagen
kom hem sårad och trött
med ursinne i såren
vrede i blicken

troféer och guld på hög
för dig, för mig, för oss
ska inte säga att det inte behövs
och vet inte om det fanns en annan väg
ändå var det för dyrt

ingen återvändo finns
det förflutna förflöt
oförlåtet
orörlig som en död orm
ligger tiden bakom stilla

framför är det annorlunda
ett evigt sprattlande
tusen val med fler möjligheter
och här och nu
ständig rörelse

sluter fred för din skull
förlorar de flesta slagen
trött på att vara sårad
behöver inte kriga mer
vi har det bra som det är

tittar framåt
ser ett nytt liv ta form
kan andas igen
du ser gladare ut
vi vann

Knack

20190216

Knack

knack knack knack
skammen knackar på dörren
någon som tänker öppna?

pliktkänsla
ansvar
vänlighet
ingen av dem gläntar

knack knack knack
skammen knackar på dörren
dörren förblir stängd

integritet sitter i låset
mod håller handtaget
gångjärn av självrespekt
ingen av dem gläntar

knack knack knack
skammen knackar på dörren
vem är det som öppnar?

medberoendet smög fram
ur skuggorna
den falska lojaliteten
kunde inte stå emot en gammal vän

Knän och knogar

20190212

Knän och knogar

Tröttheten blåser genom hettan
virvlar och stör det vakna livet
och så saknaden
alltid ensam

Slumrandes i svettiga kläder
redan uppgiven
trött av morgonen som kommer
natten skrämmer

Tankar på dig följer en oros stig
vandrar snirklande efter något
förlorat
på så sätt står jag inte ut längre

Hatar att ha makten
tynger som kött i krokar
slits sönder inifrån
av min egen vikt

Tänker på dig igen
utan kontroll
men har ändå all makt
och ansvaret

Svetten rinner i ryggens fåra
ropar ditt namn förgäves
ilska blandas med sorg
livets bittra grogg

Fastkedjad i världen utanför
sliter mig loss, biter tag i mitt inre
som den best jag är
frustar med svetten droppandes

Kedjor brister, livet slits itu
drar av all min kraft
fast det är en lögn, slumrar ju nästan
mitt emellan, kraft och förstånd

Det smärtar och det gör ont
sånt förlåter jag aldrig
hatar mig igenom stål och sten
blodiga knän och knogar

Kämpar inte längre
knän och knogar
inget som behövdes göras
bara känna, för dig, med dig

Labyrint

20191115

Labyrint
detta oändliga mörker
förvirrat irrande
i en evighet

ekon studsar
svarta väggar tar emot
skickar vidare, vidare och vidare

kommer aldrig ut
hittar ingen öppning
fast utan ljus

hundra meter ner
gamla gruvor
grottor utan slut

kanske finns det guld
ädla stenar och kristall
silver som glimmar

vad vet jag
en dåre som föll ner
ett hål slukade mig hel

hittar aldrig vägen
hoppas hitta något snart
känner med nariga händer

sökandet tar ut sin rätt
lockad in i fördärv
vansinnets labyrint

Labyrinten

20190927

Labyrinten

där någonstans
långt bort över gräset
en vindil flög förbi
krusningar bevittnade
svajande strån i givakt

därför sitter jag kvar
stilla med blicken fäst
metar i djupaste insjö
spegelblank är ytan
ringar på vattnet berättar

ser din silhuett framför solnedgången
skimrande färger bär dig ner
på andra sidan jord går solen upp
min värld släcks med dig
ett pausande andetag försvinner bort

skogen böljar sig som bugningar
vinden är herre idag
en grön armé som flutit ihop med framtiden
bortglömda soldater
viskningar som försvinner i stormen

vad är det som suddas ut
varför lider du utan att klaga
ser och känner, men ändå ingenting
kan kärleken verkligen gå fel
omvägar i livets labyrint

Letar

20190911

Letar

sökte utan att finna
förlorade utan lott
varningar utan skyltar

varför
trotts ett självklart svar
ekar i natten

böjdes i vinden
kroknade på egen kraft
självmatad kannibal

punkterade en lunga
andas ändå
bubblar och spottar

trött
mest på mig själv
viger mitt liv åt dig

tappat förstånd
är inte förlorad
hittar säkert något snart

värker inifrån
födslovåndor
rädd för vad som ska komma ut

ändrar mig i sista sekunden
ytterligare en gång
tar tag i min egen hand

leder bort från allt det här
nu sitter vi stilla här
det är som det är

ett mörker brer ut sig
blundar
självförvållad plåga

vem sa att det skulle va enkelt
i alla fall inte jag
fast jag trodde det

letade och blundade
köpte ingen lott
läste inga skyltar

det ekar i natten
självklara svar
hittar säkert något snart

lilla himmel blå

20190212

lilla himmel blå


varför är du så tyst
lilla himmel blå

kan du ta ett meddelande från mig
lämna det till en liten tjej

jag kanske borde presentera mig
eller vet du redan vem jag är

lilla himmel blå
var snäll och se över en leverans

ömtåligt för ett ungt öra
se till att skynda nu

för vem behöver inte förlåtelse
sorger som rinner var dag

låt mig viska några ord till dig
för trotts allt

så älskar jag dig
lilla himmel blå, skynda

Lämnade

20191115

Lämnade

vinkar av på stationen
ett avsked sker rum

resan bort
eller kanske ifrån

otåligt väntande
skyldiga blickar

tårar hålls tillbaka
minnen bleknar

vändpunkten blir mindre
smalnar av i fjärran

på väg någonstans
har en destination

men jag
bara sitter här

mil efter mil stirrandes ut
söker förgäves med blicken

inser sakta förskräckt
jag lämnade dig

Meningslöst

20191225

Meningslöst

äntligen
vidrigheterna ligger på golvet
en sörja

hatet som koagulerat blod
förkalkade ådror
död fast levande

hat och förakt
livet själv som offer
hatar verkligen hela jävla skiten

samtidigt brinner en längtan
ömhet som aldrig tas emot
håller för hårt i hatet

kan inte skylla på kärleken
men hatet tog plats
smärtan håller jag fast

kan inte ge upp det här
måste vara lojal
ett helt liv förlorat

den insikten vill jag inte ha
kan inte bära den ångern
kan inte drömma och förlåtelse

vem vore jag annars
självhat bor i mina tankar
ondskan har sin boning här

kan inte andas ut
vågar inte ge upp
törs inte släppa taget

rädd för att gå sönder
vad som kommer sen skrämmer
straffad för mina hemligheter

biter ihop
håller tillbaka
kanske orkar jag ytterligare ett år

Mer

20190223

Mer

sammanbiten, stilla utan att fly
kramper som inte syns accepteras
så länge någon tjänar på det
blir det mer pengar så…
eller mer saker, kanske prylar
mer

en kramp som kramar har fastnat
huvudet snurrar
planer och idéer fyller egot till bredden
längtar efter något annat, men vill ha mer
så oändligt mycket mer
mer

göra klart, få kontroll på hela skiten
färdig, mins ett rop från pottan
vill vara duktig, riktigt duktig
får aldrig nog, behöver mer
mer bekräftelse; mycket
mer

men det blev fel, det viktiga försvann
år som flög förbi var fyllda av dagar
små stunder och ögonblick i rad efter rad
snacka om något som livet kunde haft mer av
mycket mer av stundande ögonblick
mer

så en morgon tänds små ljus
gryningen hinner snabbt ikapp
även ett inre ljus tänds och skänker hopp
gärna mer av den varan, tänd ljusen
mer ljus från alla håll och kanter
mer

så nära, allt var nästan stilla
ett ögonblick flög förbi
fångade det nästan
men ville ha mer stillhet
ögat blickade vackert, ville ha mer
mer

uppgiven, på gränsen
fast inte över, bara lite för nära
misslyckanden rycker tag
vill inte tappa något mer
behöver inte mer eller fler förluster
mer

Miraklet

20191222

Miraklet

orkade inte ta ansvar igen
hopplös på alla våningar
total ödeläggelse
så varför ens bry sig
lika bra att ge upp
har ingen kraft
kan inte laga dig
kan inte laga mig
kan inte laga oss

ändå sitter jag här och skriver
omedveten
styrd av hopp från en annan källa
själv har jag stängt butiken
bara självhat
kvar på hyllorna
lagret tomt för länge sen
haft rea för länge
inga nya inköp

bankrutt men ändå igång
vem sköter min business
hade jag kunnat hata
så hårt så dörren aldrig gått upp
så hade jag hatat
en gång för alla
för jag skiter i allt
men det är inte sant
bryr mig ännu om dig
fast jag förstört
hittar inte tillbaka längre

jag ser inte vem du är
kan inte i min egen skam
förblindad
ett pris jag betalat
pengar jag aldrig haft
döda mig
ge mig den befrielsen
låt mig slippa såra
vill inte se dig lida mer
vill inte

så meningslöst
dumt
fast värre ändå
ändå sitter jag här
det gör ont
har inga tårar
vad skulle de tjäna till
har redan förlorat
ändå håller någon min hand
varför vägrar du släppa
vem är jag
vilka är du
eller ni

låt mig gå
långt härifrån
vill inte vara med något mer
finns ingen roll jag kan spela
så vad spelar det
gå under med mig
eld och blixtar
en spektakulär sorti
men nej säger du
stanna kvar
mirakel kan ske
gå inte precis innan

Missförstånd

20190906

Missförstånd

orolig att du missförstått vårt missförstånd
för hur kan flera fel bli till ett rätt
hur man än plussar på så går det inte ihop

kärleken brinner som en instängd fågel i bur
vågar inte öppna dörrarna och flyga
stannar kvar och svälter i ensamheten

för många skrik från höjda röster
ihopkrupen och indragen i mitt skal
flykt från det som blev som det inte skulle vara

ändå vaktar jag hoppets låga
bakom lykta dörrar brinner en eld
kan jag få vara som jag är

i egen takt skyndar jag långsamt
håller dig i mina armar
borrar in mig i dig

luktar hemtrevligt och värmer gott
nära och varmt som balsam för min själ
håller hårt i minnen från dig

glas som skär och oljud som plågar
skärvor krossas ytterligare en gång
sargad förlorar jag allt ännu en gång

orolig att du missförstått vårt missförstånd
älskar det som aldrig riktigt fick ta plats
hur man än pusslar så går det inte riktigt ihop

Mitt hus

20190618

Mitt hus

bli ihop med mig
och mitt hus

du får det inte på köpet
men jag bor däri

älskar, älskar inte
hatar, hatälskar

mitt hus
byggt för mer än 100 år sedan

mest någon annans hus
bli ihop med oss

spöken och gastar
vi får alla plats

sju rum
och kök

älskar du mig
så älskar du mitt hus

hatälskar oss båda
fast älskar ändå

kontemplation
en affär att beakta

det ena är dyrt
det andra billigt

så frågar jag dig
älskar, älskar inte

Narcissus

20190825

Narcissus

nattsudd
bortsuddad
raderad

minnen fasttejpade
häftstift och lim
från morgonen

strålar genom mörka dimmor
klyver natten på mitten
befäster en ny dag

vaken
kroppen lever
kvar ligger själen

sovmorgon igen
varje dag
släpar sig sakta genom livet

utifrån hörs toner
saknaden
utan rytmik eller melodi

och vart ska du gå min lilla flicka
smörblommor och timotej
vördnadsfull bukett

ensam ligger skammen på marken
en tråkig fläck i vårt äktenskap
förlorad och befriad

nattsudd
bortsuddad
raderad

Natten

20190121

Natten

Tunga steg ekar, tonar ner, ebbar ut
hoppet lämnade ensamheten kvar
det sista som försvann höll ljuset tänt

Natten rullar in, tar över, sköljer rent
ingen hjälp finns att få, den sista har gått
dröjandes endast ett andetag bort

När ljusen slocknar tänds mörkret
strimmor byts mot skuggor
andetagen blir tyngre vart efter

Drömmar dröms inte här
där allt tar slut görs inga nya planer
ont som värker fångas upp efter flykten

Hoppas inte mer, längtar inte längre
uppgiven träder nakenheten fram
inga behov som skapar dimridåer av livets väv

Andas ut, om natten
naket och ensamt kom livet till
lika avklätt sker en sorti

Varför suckar inte längre, behövs inte
ett skri från ett brustet hjärta
skakar det stora som göms bortom allt

Förblindade ögon famlar utan fokus
endast blicken inåt består
ensamma steg mot mitten, stannar av

Stilla med smärtan i handen
ett pulserande hjärta sjunger ut
toner ekar, tonar bort, ebbar ut

Så kommer natten till känna
mörkret lyser upp, fyller ut
sitter som stilla i en evighet

Ingen rörelse åt något håll
en fullkomlig svärta
natten är mitt ljus