20200131
Bränner
det bränner intensivt
försöker släcka med vatten
blir mer lik en bastu
rykande öron
vill ta bort
ha mindre
banta bort med fasta
frossar desto mer
kastar mig åt höger
landar på vänster sida
hoppar fast sjunker ner
vilar alldeles klarvaken
han som svarar är tyst
säger jag mig själv
kämpar svårt
med både händer och fingrar
håller mig tyst
kväver mitt lilla liv
varken lyssnar eller hör
det bränner
20181111
Ditt falska leende
spegelblankt
av självrättfärdighet
polerad yta
förnekat innehåll
fotavtryck
skrovlig yta
själ som ett russin
bejakat innehåll
Inuti djupet som bärs
trötta trådar
svidande axlar
ömmar min rygg
fotavtryck
sparkavtryck
tåfjuttar
gör ont i längden
förnekad
av ett leende
bördan buren
bortglömd
förlåt att jag knackar på
andas din luft
förstår det stör
dig
när du ler
för att glömma
skador som skaver
minnen gömda
skammen
det svarta fåret
rest sig upp
tar inte längre fällen
lämnat de fyra
gnider inga knän
för din skull
för er skull
står rakt
sorgen drar neråt
skammen tynger på axlar
står stark
ryggen rak
speglar ditt leende
falskheten
rinner av
ögon som öppnas
jag ser dig
förnekandet av mig
gör ont
smärtan poleras
skiner
rättfärdighet
betalas med skuld
såren som aldrig läker
ni samtalar
förenade i lögn
och ler
20190906
Samma börda
skyller alltid ifrån mig
enklare så
ryggsäcken blir inte så tung
det jag tjänar i lättja
förlorar jag i samvaro
en börda värre än den första
så tog jag också allt ansvar
obalans åt andra hållet
grät en skvätt
svårare än den andra
blev så trött helt plötsligt
jobbigt att hålla masken
släpper allt och klär av mig
står helt naken inför dig
håller inget bakom ryggen
skyller alltid på mig
enklare så
ryggsäcken blir inte så tung
det du förlorar av samvaro
tjänar du på lättja
en börda värre än den andra
20190714
Som en pinne
hoppressad
glödande
svidande
andnöd
andfådd
andan i halsen
eller under halsen
det verkar ha fastnat där
och fast sitter det, ordentligt
svart och mörkt
glödande röda ögon
slingrande svans
sura rapar
taskigt oljud
knappast befriande
all oro
samlad på ett ställe
älskar dig
saknar det som var
saknar mig
saknar dig
hann aldrig gråta
fick ingen chans
stoppade in min i någon annan
blandade tårar
äcklig cocktail
besk och bitter
spykänsla i munnen
sur saliv
spänd som en pinne
spänd som en pinne
fast på fel ställe
allt blev så väldigt fel
20181115
Tvång
varför är det så tyst
ingen säger något
han hånar mig
vrider mitt hår
och öra
varför är det så tyst
håller tillbaka mina tårar
alla ler stelt, konstigt
är det jag som är konstig
det ser ut som det, deras leenden
varför är det så tyst
ingen skrattar
bara ler
tavlor sitter där ansikten satt
inramad skräck
jag ser
rädslan i djupet
när ni ler mot mig
inför honom
tystnaden ger tillåtelse
jag ser
hatet i hans blick
stanken i hans flåsande
andedräkten
en beklädnad
mörka djups ångor
jag ser
att ni ser
fast ni ler
och blundar med tystnad
inramad lydnad
20191001
Vem är du
lillkillen ville säga sitt
jag såg ut som ett fån
ropade ut i natten
Vem är du?!
inget svar
som en snigel kröp han längre in
gömde sig från mina hårda ord
Vem är du?!
som gör mig illa
jag kan inte lita på dig
vem är du lojal med
Vem är du?!
som frågar mig
vem jag är
känner vi inte varandra
Är du jag?
trodde alltid du var något annat
kämpade emot
gjorde som de andra, de stora
Jag är du!
när jag känner så känner jag dig
det du upplever är också jag
om jag förnekas så nekas livet självt
Du är jag!
vi är en och samma
fast jag motarbetat dig
trodde du var ett handikapp
Jag är jag.
så ser vi till slut samma sak
en smärta, en kärlek
sammanflätad förgrening
Vem är jag?
