20190913

Blir jag du igen

höll jag allt emot dig
så finns inget av det kvar

vi blandade ihop allt
sörjan skar sig

om och om igen
svårt, svårare ändå

men ändå nådde vi fram
något blev kvar efter stormen

jag gråter nu
såg bara hinder då

är du den jag var
blir jag du igen

kunde ha tagit in dig
behållit i värmen

i kylan fick du stå
jag väntade förskräckt

ser inte klart i regnet
stormen sliter än

kärleken ligger på is
kniven mot strupen

ingen vågar andas
allt bara mörkt

jag hör hur det dunkar
slår rytmiskt fast förhindrat

vill inget hellre än att släppas lös
samverkan utöver en enda förmåga

kom och möt mig
strunta i allt annat

släpp taget
ta tag i mig

håll hårt och lova inget
var nära och känn allt

giv vad du har gett
jag behåller och ger

något annat tillbaka
ditt fast ändå mitt